Jag satt där, i fredags morse och bara väntade på vad de skulle göra med mig.
"Så sänker vi ner dig lite så jag kommer åt" sa hon som var så övertänd på sina instrument.
Hon bad mig att gapa och med denna galna blick hon hade gick hon mig att känna mig så liten så.
Vad skulle ske? Hon började peta och trycka i munnen på mig, sa en massa konstiga saker, kanske kodord, till sin kolega som satt framför en sorts skärm framför sig och jag kommer aldrig glömma det fruktansvädra "Det kommer gå bra" när de tog fram denna gigantiska borr och boorrade.
När jag kom ut i bilen satte jag mig sidanom morsan.
"Gick allt bra inne hos tandläkaren?"
Jag tittade på henne och visade henne det stickers som de hade prackat på mig.
"För jag var så duktig" hade de sagt och get mig detta.
Morsan asgarvade och vi körde iväg.
*******
Jag vaknade upp av att klockan ringde i lördags. Det hade snöat mer än vad de gjort föregående dag och i extas hoppade jag runder här hemma. Man skulle kunna likna det vid en rosa elefant som ätit för mycket chippe och dippe kvällen innan Syrrans polare tittade förskräckt på mig och man kunde se vad hon tänkte "Jag ska aldrig komma hit igen". Med kläderna i högsta hugg och namnskyllten på ägde jag i kassan på Donkan heeeeela dagen. Ack, vad mysko people det kan komma.
*******
Att knappt ha fått sova något under natten mellan lördag och söndag, på grund av mitt skapande i skrift, gav sina spår när jag skulle iväg och jobba. Det hade varit den segaste dagen i hela mitt "långa" arbetsliv. Jag stod där i kassan och en gubba kom och handlade av mig, ett lag kom och skulle ha mat, gubben kom igen och igen. Man kan verkligen undra hur mycket de käkade för. MINST 400 spänn rätt åt fethalten!
*******
Dude!